Det vackraste ordet

Tävlingen om det vackraste ordet för 2011 är avgjord.


2011 års rosa bidrag:
papillon [papijå:]

Motivering:
Ordet papillon, alltså fjäril på franska, valde jag för dess betydelse, för att det inte bara betyder fjäril, utan att fjärilen kan representera så många saker som är viktiga här i livet. För många är fjärilen synonym med lätthet, frihet men också kärlek. Att kärleken liknas vid fjärilen är inget omöjligt om man ger det en tanke. Kärleken är både vacker och ömtålig, samtidigt som den är svår att fånga. Det finns en ”sägelse” som lyder:

”L’amour est comme un papillon, si on y tient trop fort il meurt, mais si on n’y tient pas assez elle s’envole.”

(Kärleken är som en fjäril. Om man håller den för hårt så dör den, men håller man inte tillräckligt så flyger den iväg.)

Kristoffer Muregård (NI11)



Den mest poetiska motiveringen:
sonrisa [sånrisa]

Motivering:
ett leende skapar glädje, ett ord skapar glädje
ett leende gör dig glad,
ett ord gör dig glad
ett leende skapar ett leende,
ett ord skapar ett leende
ett ord som gör dig glad betyder också glad
om du är glad så ler du,
om du ler så är du glad sonrisa,
ett ord som gör dig glad

Hannes Nilsson (NA11I)



Det roligaste bidraget 2011:
Schwedenbombe [schvedenbåmbe]

Motivering:
Schwedenbombe är den tyska motsvarigheten till gräddbullen! Hmm…frågan är hur jag fick reda på det. Jo, jag berättade för tysklärarinnan en gång att det bästa man kan kalla en tjej för är ”min lilla sockertopp med gräddbulle”. Då skrattade hon förstås och sade att Schwedenbombe är den tyska motsvarigheten till svenskans gräddbulle. Eftersom tyskarna tycker om svenska bakelser har de gett dem lustiga namn.

Varför jag har valt just ordet Schwedenbombe? Varför inte? Det är unikt, lätt att komma ihåg och vackert! Många tycker att tyskan är ful, men det gör inte jag. Jag vill övertyga mina vänner att tyskan är otroligt vacker och rolig…

James Kocalp (IB11A )



Det språkfinurligaste bidraget 2011:
cxirkauxkolo [chirkaukolo]

Motivering:
Esperanto är ett språk skapat av människan för att alla ska ha ett universellt och enkelt språk för att kommunicera, för att på så sätt sudda ut språkbarriärerna. Men när man stöter på ett vardagligt ord som halsband kan man inte undgå att tungan låser sig i munnen. Är esperanto verkligen så enkelt att lära sig?

Anna Zhan (SPIE3)